Ja, idag var dagen jag väntat på sedan Mars-April. Jag är ett stort fan av ismete och lägger åtskilliga timmar på detta varje vinter och jag brukar vara snabb ut på isarna när det börjar bli dags. Många har pratat om hur tunn isen är nu och att det inte går att ismeta ännu. Vi överbevisade dem, duktigt.
Vi hade bestämt oss för att endast köra en förmiddag. Jag, Patrik Gunnarsson och hans far. De hade 5 spön och jag hade 6 spön. 11 spö ute på tre personer alltså. Vi kom fram till sjön, beundrade den vackra naturen och bestämde oss för att kolla isläget innan vi packar ur bilen. Sagt och gjort. Ut på isen, borrar 4-5 hål på olika punkter och alla håller säger samma sak. 15-20 centimeter is. Knappt en enda snöflinga på sjön heller för den delen. Så alla som sagt att snön isolerar har trott helt tokigt. Givetvis varierar det från sjö till sjö, men här var det tjock och snöfri is. Vi var nöjda. Ur med pulkan ur bilen, lasta i och ut till vår hotspot.
Första spöna var satta vid ca 07.30, sedan rullade det på och när undetecknad satte ut sitt sista spö han mörten inte landa i vattnet innan linan ryktes ur händerna på mig. En bra dag var min första tanke. Upp drillades en snipa som lika snabbt fick simma vidare. Vi var idag väldigt rädda om gäddorna, väldigt kort stund ovan isen för det var 7-8 minusgrader ute och det krävs inte mycket för en gädda att bli blind, skada slemmhinnor med mera, så tänk på det. Om möjligt, kroka av i hålet.
Sedan rullade det på.. Det kom upp en snipa då och då, jag hade en gädda som på något lustigt vis fick med sig tackel och hela härligheten och upp kom endast ett sänke med stoppknut och "gummiplutt". Men ack den som ger sig, efter 6-7 gäddor fällde det på ett av mina spön, 50 meter ifrån vår lilla grillplats och jag var snabbt på plats. Linan sprutade ur rullen och min tanke var; Ger mig fan på att detta är ännu en snipjävel.
Mothugget satt stenhårt, gäddan var krokad och följde sakta men säkert fram emot hålet. Jag kände att det var något som kunde likna en femma, väl vid hålet börjar den rusa. En gång, två gånger och tre gånger innan vi får syn på denna fantastiska skapelse. En grym buk visas upp i vattnet och när man inte vet längden utan bara bredden kan vågen landa på vad som helst i ens huvud så pulsen den steg. Efter några rusningar till var det äntligen dags för damen att syna mattan. Patrik var en hjälpande hand och landade gäddan läckert och vi kunde konstatera en ganska kort gädda. Dock skulle hon vägas för att veta vart ribban låg, såhär första ismeteturen. Vågen visade 7500 gram och vi brydde oss inte om att ta någon längd utan såg till att hon kom ner i vattnet lika snabbt. Jo, jag var nöjd, djävulskt nöjd.
Efter denna dag så fortsatte vi fiska i ungefär en timme. Det blev två-tre gäddor till och en abborre på ca halvkilot. Vi kunde konstatera att vi haft en kanonfin ismetepremiär med tio landade gäddor, ett par bommar och en vacker abborre. Alla simmar så fint igen och väntar bara på att få suga våra betesfiskar när vi kommer ut nästa gång. För detta har blivit ett ställe som levererar, år efter år och det är bara en tidsfråga innan tioplussaren kliver på. Vi har haft två riktiga klossar på här de senaste åren men tyvärr inte lyckats landa dem. Men de finns där och lägger man bara tiden så sitter hon. För finns det gäddor på denna längd i denna fantastiska kondition så finns det riktiga as, det ska gudarna veta.
Tja, det var ett bra tag sedan det skrevs något på denna blogg. Jag och Linus har varit ute och nött en del i höst men tiden till att blogga efter har helt enkelt inte funnits. Nu fick jag några minuter över och då snickrade jag ihop ett kvickt inlägg. Förhoppningsvis kan det bli flera.. Bjussar på några bilder med, här kmr dem!
|
Undertecknad med gäddan på 7520. |
|
Ingemar Gunnarsson och Patrik Gunnarsson är sugna på kaffe. |
|
Dimman drog in, försvann, kom tillbaka och fortsatte så hela förmiddagen. |
|
Patrik Gunnarsson med Kaffetermosen. |